Guds rike tillhör sådana som de

Jag tror att de flesta som ser den här bilden kan känna en viss avsky för den personen som egentligen reflekterar det egna livet allra bäst. Barnets rena och givmilda attityd är givetvis beundransvärd för de flesta, men hur många av oss skulle sträcka allt vi har att ge till den som ingenting har? Frågan är i slutändan inte hypotetisk för någon av oss då vi ställs inför detta val var dag. Sanningen är att vi allt för ofta väljer fel, det vittnar tillståndet som världen befinner sig i om. När jag reflekterar kring vad jag ser i bilden så tänker jag på Jesus ord i Markusevangeliet där han säger ”Låt barnen komma hit till mig och hindra dem inte: Guds rike tillhör sådana som de. Sannerligen, den som inte tar emot Guds rike som ett barn kommer aldrig dit in.” Detta uttalande väcker självklart en del frågor och kan säkert skapa en viss oro, speciellt om barnets beteende på bilden ovan står i stark kontrast till det egna livet. Jag tänker att det finns två viktiga saker att säga om detta; dels så är Guds kärlek och nåd större än våra mänskliga misslyckanden men samtidigt så får inte den sanningen tömma Kristus ord från dess substans. Vi lever i ett spänningsfält som existerar mellan Guds nåd och begäret att sätta oss själva först. Att som bekännande kristen låta detta begär förbli den starkaste drivkraften i livet är att förespråka vad Bonhoeffer kallar för “billig nåd” och i slutändan är det vad jag tänker mig att Jakobsbrevet varnar för: “Men inser du inte, tanklösa människa, att tro utan gärningar är utan verkan?” Tron kan allt för ofta och för allt för många förbli abstrakta teorier men om vi vill ta Bibelns ord på allvar så är jag övertygad om att vi måste låta det inkarneras i oss så att det kan leda till substantiell förändring här och nu.